Finspångs AIK
Historik
Friidrottssektionen
|
|
FRIIDROTT
|
||
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Från 1950 |
|||
Under de första åren på 50-talet var det tävlingen
Finspång Runt som drog storpublik både 1950 och 1951. År 1951 arrangerades
också en match mellan Östergötland och Södermanland inför 1000 betalande
åskådare. Åren efter blev det en stark period för ungdomsidrotten. Det var
främst Sivert Axelsson, Bengt Elofsson och Hasse Wilhelmsson som dominerade
under några år. Sivert Axelsson vann DM på 100 och 200 meter under både 1953
och 1954. Nu började en liten stagnation inom friidrotten. Dock hade vi,
under andra halvan av 50-talet,
”långlöpare” som tog en del framgångar främst i terräng. Under Yngve
Svenssons och hans ledares idoga arbete började en del talanger visa sig.
1961 kom Bengt ”Tunna” Andersson trea på junior-SM i diskus. Samma år vann han
DM för seniorer. På damsidan kom Birgitta Fyhr fram och vann senior-DM på 100
meter. Hans Hellerstedt var en annan ung friidrottare som lyckades bra. Friidrotten fick alltså en fin start på
60-talet och till detta bidrog också Lars Karlsson och Willy Lund. De båda
kom att dominerar lång-distanslöpningen i länet ända in på sjuttiotalet.
Lasse Karlsson inledde en lång segerrad med inte mindre än 11 segrar i följd
i DM i terräng. I terräng-SM blev han som bäst två med flera andra resultat
bland de bästa. Lasse erövrade sammanlagt 26 individuella DM-titlar och
dessutom 11 lagvinster. Willy Lund sprang under samma period men hade sina
främsta framgångar på bana. Hans främsta meriter i SM-sammanhang blev en 4:e
plats 1966 och 6:e plats 1969 på 10.000 meter. Willy blev 1969 uttagen till
landskamp mot Danmark. Willy har också erhållit Svenska Friidrottsförbundets
elitmärke för sina insatser på 10.000 m. År 1965 arrangerade FAIK Ungdoms-DM
och man var mycket dominant i teknikgrenarna. Man segrade i alla teknikgrenar
i samtliga åldersklasser. Denna ungdomssatsning visade snart resultat också
inom senioridrotten. 1967 vann man
div 3 serien och flyttades då till div 2 där man lyckades stanna i två år.
Lars Lindgren var en snabb stavhoppare. Förutom stavseger i SM för 18 åringar
1964 och en andraplats 1965 med samma resultat som segraren sprang han vid
skolmästerskapstävlingar 100 m på fina 10,9. Andra duktiga under denna period
var Bengt Anderson i kula, diskus – Uldis Skuja ung duktig höjdhoppare –
sprintern Viktor Talsi – spjutkastaren Charley Liljeblad samt
mångkampstalangen Rolf Larsson som kunde användas i många grenar i
klubbmatcherna. Under slutet av
70-talet kom Timo Mikkola som tillsammans med sina bröder tillförde föreningen
många framgångar. Timo raderade ut Artur Svensson klubbrekord från 1924 på
800 meter. Den fina ungdomssatsningen på 70-talet tog ny sats med nya tjejer
och killar. Vid ungdoms-SM 1980 blev Eva Bostedt tvåa på 3.000 m för F18.
Samma år blev Thomas Nilsson svensk ungdomsmästare på stav för P14.
Lars-Magnus Karlsson vann Lidingöloppet för P15 året efter. Kulmen nåddes
1982 då Lars-Magnus först vann terräng-SM i klassen P16 sedan även USM på
3.000 meter. Nu fick också Thomas Nilsson visa vilken talang han var när han
vann SM i längd och tog silver i stav och tresteg i P16-klassen. Tack vare
sina insatser fick han ny deltaga i Nordiska Mästerskapen i mångkamp. Han
fick sedan flera uppdrag i svenska landslaget. Tomas hade nu en skadeperiod
men blev ändå bronsmedaljör i stav och längd vid USM för P18-grabbar. 1983,
samma år, blev Lars-Magnus Karlsson svensk terrängmästare i P18. Året 1984
blev ett nytt fantastiskt år då Lars-Magnus återigen segrade i Terräng-SM.
Tommy Gårdman visade att han utvecklats vidare, mycket tack vara Christer
Liljeblad. Han blev svensk mästare i P16-klassens SM. Han hade tidigare detta
år representerat Sverige i Nordiska Mästerskapen i längdhopp. Framgångarna
fortsatte för Tommy och Thomas som både gjorde fina resultat båda nu i
längdhopp. Med resultat en bit över 7
meter blev det många framgångar även om Mästerskapsmedaljerna inte kom detta
år. Thomas vann alla hoppgrenarna vid senior-DM 1986. Tommy vann Skol-SM i
längd P18. Tyvärr försvann ledaren Christer Liljeblad till en
Norrköpingsklubb och med honom följde tre friidrottare. Thomas Nilsson
stannade dock i föreningen. På senare år har ungdomssidan haft en stor bredd
men seniorsidan har haft svårare att hävda sig. Undantag från detta är Johan
Engberg som under många år utvecklat sig till en mycket duktig sprinter. Johan
har vunnit flera mästerskapstävlingar, placerat sig bra i Finnkamper m.m..
Hösten 2000 blev dock en brytpunkt mellan FAIK och Johan Engberg. För att
kunna utvecklas vidare behövdes det att lämna klubben för att komma till en
klubb med bättre träningsmöjligheter. De första åren på 2000-talet har börjat
mycket lovande på ungdomssidan. Tyvärr försvinner ungdomarna till andra
idrotter och klubbar med bättre förutsättningar. Sedan 1982 har sektionen
arrangerat Skol-OS då skolbarnen i kommunen har chans att tävla mot varandra.
Detta har varit och är ett fantastiskt friidrottsarrangemang i Finspång.
Många har under årens lopp fått intresse för att springa, hoppa och kasta
tack vare vår skolsatsning. Svårigheten för friidrotten att utvecklas i
Finspång kommer dock att bestå så länge vi inte får allvädersbanor. De
ungdomar som utvecklas lämnar sektionen när de blir lite äldre. 2000-talet
har börjat bra för vår verksamhet. Det är ungdomarna som ”rosat marknaden”.
Tack vare energiska ledare har ungdomarna börjat tävla igen och detta har
inneburit att framgångarna också har visat sig. Inför säsongen 2004 har
damlag anmält sig till div. 3 serien.
Vi har från denna tid fått flera mycket duktiga ungdomar
i löpning och kast så duktiga att de tillhör de främsta i landet. Nu har det
hänt!!! Sommaren 2008 fick vi allväderbanor och under 2009 har nytt ”Speakertorn”
byggts samt att sektionen skaffat ”skyddsskåp för höjd och stavhoppsmattan.
Nu har vi en fantastisk friidrottsanläggning i Finspång.
|
|||
